Ja, som ni vet är det inte bara en dans på röda rosor med arbete med hästar.

Just nu känns det som jag har miljoner nya hästar som måste tränas och tjeckas av.

Började med en tur på Gletta, och ja, vi gör framsteg, tre-fyra meter blev tölt, och hon har börjat lära sig att öka inte bara betyder pass!

Men än har vi lång väg kvar och då Gletta är lite till åren så ja, ni vet, gamla hundar sitta....

Vi kämpar vidare och som sakt hon är arbetsglad, ocg bussig.

Näste på tur var Rjòmi, rätt stabil kille, så behövdes nte så lång aklimatisering, innan jag kände att jag kunde känna på honom.

Men, hjälp! Här var det inte någon hemma alls?!

Nej, här är lika mycket arbete med honom som med Tindra, ja, hujedamej, hur var det nu man förlängde dygnet, för att komma igenom alla motstånd, ja, ibland tappar man faktiskt lite lust.

Har vi inte hästen loss i munnen, och han redo att bjuda på eftergift, ja, då kan vi lika gärna hopppa av, vi måste börja där, så är det bara, ända från början, måste hästen gå undan från tryck vare sig det är i mun sida eller framåtdrivande m.m m.m

Det blir lika med oinriden häst, bara för man kan sitta på hästen betyder det inte han är inriden, vi skall kunna rida vår häst, som om att vi hade tyglarna i vatten.

Ja, här blir det markarbete, från start, han och Tindra.

Hästen försöker bara fly annars om inte eftergiften blivit tydlig från början, vilket resulterar i en hög form i alla gångarter, framför allt tölten, där vi måste plocka en del i hästen, vilket i sin tur slutar med att hästen får skador i rygg samt leder.

ja, här sitter jag och håller lektion, men, i bland vill jag förklarar vad jag pysslar med, och varför allt tar sin tid, som sakt skynda långsamt, och" låt häste göra det den är bra på samt förstå oss, då behåller den glädjen och stoltheten"

Sen kände jag även på lilla Syrpa, mycket trevlig liten häst, och jag har aldrig varit med om maken till häst att älska o bli borstad.

Hon riktigt kråmar sig, och riktigt njuter!

Ville känna lite på henne, för hon har uppfattats utav en del som lite lat, men nej då kära nån, hade förberett med en praktikant på en häst i fall vi behövde lite draghjälp och bilda en trevlig stämmning för Syrpa, mn nej, det behövdes inte, o visst jag fick förstärka min skänkel en gång med spöt lite på MITT ben, så de lät lite, o ja, det räckte, hon tölta trava och skrittade friskt.

Mycket mjuka gångarter och trevligch väldigt snäll.

Ja, det var skoj och avsluta dagen bra.

P.s Syrpa har egentligen vita be d.s  var e dom? Kvar i hagen kanske?

Skönt att det blev snö och minusgreder, nu kanske hästarna kan behålla sina färger ett par dagar.

Hej hopp ha en skön vintrig dag/MadkullaPaula