Nej, det är en tuff tid som ni säkert alla förstår, på två dar mister man sin gode vän och arbetskamrat bara så, jag trodde verklgen in i det sista att han skulle klara sig!

Det känns verkligen som nån bara ryckte undan matten under fötterna på en, det känns som man lever i ett litet töcken.

Två utav mina bästa turhästar känns det som är borta för mig.

Blesi har ju förmodligen en tumör, men o  andra sidan går det inte från den ena dan till den andra, utan han har inte ont och kan andvändas, men man undrar ju lite?

Vad händer? 

Gjafar jag saknar dig!!!!

Ja, man är ledsen!!

Fick känna lite på Saga i går i allafall, naturtöltare, känslig, men mycket trevlig!

Och min gode vän och kambrat  Majbritt har lånat ut en häst till mig, Sorti, en trevlig valack, som har med sig en kompis, Geisli,  till

 att börja med skall de va här i två år, men jag tror de stannar efter de...  

Geisli är fyra och skall ridas in och Sorti är redo för turridning och ridskolan, ingen kan ersätta Gjafar, men som ni säkerrt förstår är det lite kris så här en vecka innan ridskolan drar i  gång.

Kram Kram/MadkullaPaula