Jo, Undri börjar ju bli stor och i normala fall brukar vi ju sälja ett par föl i December men Undri hoppas vi ju på att kunna behålla, men han börjar ju bli stora killen ändå och dags att stå på lite egna ben...

Avskijningen har ju pågått ett tag då Katla vart med i verksamheten ett bra tag, och det har gått superbra.

Nu är ju Katla inget rent avelsto, annars hade det ju vart optimalt att ha dem samman tills dess hon skulle haft igen, men nu får det bli så här..

De har också vart i från varann nattetid i bland vilket också funkat bra och den som tycker det är mest skönt är Katla själv.

Hon är också ett sto som har lätt för att tappa i fett och muskler så det är hög tid för henne att få lov att behålla alla näring själv och stå inne nattetid och lite extra tillskott av selen som hon redan får, så det blir nog så bra så.

Vi skyndar långsamt så brukar det bli bra!

Först byta hage och träffa de stora killarna tillsammans med Mamma ett par dar.

Här träffar vi Raudur.

Tjoho!!!

Isidor som fortafarnde är Undris högra hand, tar det lugnt, här fanns mycket gräs i denna hage...

Hälsar på Kveikur.

"Eller hette du så?"

Hjälp Mamma, det är mycket nu!!!

Mamma dom är efter mig!

(Lägg märke till bakbensaktiviteten...Måste ha ärvt efter sin Far..)

Puh! Jag rockar loss här hos dig i stället Mamma!

Känns tryggt att du är här ett par dar!

Men det är lustigt.

Hästarna känner instinktivt vad som är på gång!!!

När vi tog in dem, för att sätta på Undri (en alldeles för liten grimma,skall fixa en ny) 

så va ju Undri så snuttesugen, men Katla, hon morra allt bra och slog efter han.

-Ät riktig mat Pojk! 

Sa hon....

Jo, då, Katla är klok hon, hon vet både för sin egen kropp och Undri vad som blir bra nu.

Ha en go dag alla/MadkullaPaula

P.s Åsa den där stjärnen på Undri, blev inte alls mindre, den lyser fortfarande upp hela hans ansikte, precis som den gjort ända från början... Kram på dig! D.s