I går var det en lika fantastisk höstdag och jag är såå glad att vi bor just här!

Fösrta kunden som anlände här på helgens turer utbrast..nejmen, här bor ni ju i paradiset!

Oh! va det värmer, det är ju precis den känslan jag villd elge er och dela med mig av till mina kunder och gäster!

Eller som an anna sa en gång...Men Paula..det är ju en upplevelse bara att gå på utedasset här!

Där hade jag tänt ljus och satt in höstblomster, Åh, va glad jag blev!

Här har vi lite bildbevis från Söndagens trevliga hösttur, varmt välkomna tillbaka!

O som sakt, det har varit en filosifisk tid i mitt liv ett tag.. man går väl egenom faser, både ung, medel som gammal förmodar jag...

Och här har jag liksom suittit och pladdrat ett par inlägg och glömmer typ självaste Sandra!!

Öh? Typ en av de största byggstenarna i mitt liv!

Och självklart min Henrik och familj.

Men Sandra! Förlåt!

Jag nämner båda dina systrar Johanna och Emilia Skogum.. men inte dig!!!

Ja, ibland är man ju för tankspridd!!

Ja, Sandra lilla, här va du inte gammal!

Hon var inte gammal när hon börja här och faktum är ju att det är många bitar som skall klaffa när det gäller att faktiskt ha en sådan stor verksamhet som jag faktikst haft.. blandannat skall ju även allt funka med markägare runtom..Sandras morfar Folke Skogum vill jag härmed passa på att hedra, han finns tyvärr ej längre bland oss, men vill härmed skänka dig en tanke och självklart mången tack!

Vi har ju fått lov att både arrendera och låna mestadels av marken vi brukar av hela familjen Skogum och jag är er innerligt tacksam skall ni veta!

O Sandra så mycket kul vi haft genom åren..vallat hästar över hela Berghem, vart på kul tävlingar, haft alla dessa öppethus träningar..(jag red bara liiite på dig då?!) alla våra turer..ja kära nån va sentimental jag är... men allvarligt, hur ofta tackar man sina medmänniskor som gör så mycket möjligt egentligen...tänk va mycket ett tack eller en gest kan göra för en annan människa.

Ja, jag hoppas inte jag glömt nån... men självklart är jag ju sååå tacksam mina kunder och gäster som gjort det möjligt för mig att haft ett så fantastiskt händelserikt och kärleksfullt liv,fullt med värme och glädje!

Och självklart även kommer att ha fortsättningsvis... men ni vet i lite mindre skala verksamhetsmässigt sett..

Men, ja, familjen  med,vad vore jag utan den?!

Dessa barn... ja, kära nån dom har fått va med om mycket kan jag lova..

Och varje år skulle det minsann tas julkort... vare sig man vill eller ej!

Josefie var ofta med mig ute på turerna som riktigt liten...då hade jag tandemsadel och hon satt bakom mig och sjöng!!

Ni får vrida lite på huvudet i bland...  

O barnen de satt alltid och heja på mig på tävlingarna...Heja mamma!!

Jag och Henrik  laddade upp med ritblock,mellanmål  och pysselböcekr för att de skulle orka en hel dag på tävlingsbanan..

Ja, och kära nån vilka muksler de fått...

Vi har ju aldrig direkt skämt bort oss med fina traktorer och stora maskiner utan här har vi fått andvända handkraft!

I stället har vi ju lagt det mesta på god kvalitet på hästar och bra träning av dem..

Ja, och som sakt  många är tjejerna som vart här..

Här har vi bild från mitt första läger år 2002...då sov flickorna på höloftet!

Och tänk alla dessa lucia tåg man varit med i..

Från vänster Sandra, Alexadra,jag, Lina och Kajsa (Karins dotter)

Och andra jippon vi medverkat i...här är vi med i mässan utanför Marks gymnasium och har kadrilj till hög musik på asfalten till Crazy frogs högtalarrock!

Skållereds Marten blev det ett par gånger..

Och öppet hus varje år i tio år..elfte och tolfte är "öppethuslöst"

Ja men , några tidningsartiklar har man allt vart med och medverkat i under åren som pryder väggen i "turyttarstugan"

Ja, vi är allt glada i vårt paradis!

Och vi lovar vi kör allt i några år till!!

Kram och tack till alla!

/MadkullaPaula